Sverige: Den iranske ambassadtjänstemannens verksamhet var inte förenlig med Wienkonventionen
Sveriges utrikesdepartement meddelade onsdagen den 16 september 2026 att Irans ambassadör i Stockholm hade kallats upp till Utrikesdepartementet. Ambassadören informerades om att en av de anställda vid den iranska ambassaden måste lämna Sverige.
Den svenska regeringen uppgav att beslutet grundar sig på verksamhet som enligt Utrikesdepartementet inte varit förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. (Regeringskansliet)
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard sade att åtgärden är en del av regeringens arbete för att skydda svenska medborgare och svenska intressen. Hon betonade samtidigt att regeringen ser mycket allvarligt på frågan.
Justitieminister Gunnar Strömmer sade också, med hänvisning till verksamhet som kopplats till den iranska regimen, att den svenska regeringen under en längre tid har bedömt att aktiviteter från Iran i och mot Sverige utgör ett säkerhetshot.
Enligt svenska myndigheter handlar oron inte enbart om aktiviteter riktade mot personer som är kritiska till den iranska regimen. Även frågor som rör hot mot judiska och israeliska intressen i Sverige har ingått i regeringens säkerhetsbedömningar.
Den svenska regeringen har tidigare varnat för iransk underrättelseverksamhet, kartläggning av personer som är kritiska till den iranska regimen samt användning av kriminella nätverk som mellanhänder för våldsamma handlingar.
Teherans svar – svensk diplomat beordras lämna Iran
En dag efter Sveriges besked meddelade Irans utrikesministerium torsdagen den 17 september att en svensk diplomat stationerad i Teheran måste lämna landet som en motåtgärd.
Enligt uppgifter kallades även Sveriges ambassadör i Teheran till det iranska utrikesministeriet, där Irans formella protest mot Sveriges beslut framfördes. Den svenske diplomaten informerades om att han måste lämna Iran inom 48 timmar. (Reuters)
Irans utrikesministerium beskrev Sveriges beslut som ”ogrundat” och de anklagelser som riktats mot den anställde vid den iranska ambassaden som ”grundlösa”. Teheran har även hävdat att Sveriges beslut strider mot internationell rätt och att åtgärden har påverkats av Israel och syftar till att störa den iranska ambassadens normala verksamhet i Stockholm. (Reuters)
I Irans officiella reaktion riktades även kritik mot Sveriges politik. Den iranska regeringen anklagade Sverige för att hysa vad den beskriver som ”terroristgrupper mot Iran”. Detta är den iranska regeringens officiella ståndpunkt, medan Sverige inte har accepterat denna beskrivning av sin politik.
Relationerna mellan Teheran och Stockholm går in i en ny fas av spänningar
Irans motåtgärd innebär att Sveriges beslut inte stannade vid en diplomatisk utvisning. På mindre än 24 timmar har situationen utvecklats till en ömsesidig diplomatisk konfrontation.
Relationerna mellan Iran och Sverige har under de senaste åren präglats av flera säkerhetsmässiga, rättsliga och politiska konflikter. Frågor om iransk underrättelseverksamhet i Sverige, aktiviteter riktade mot personer som är kritiska till den iranska regimen samt rättsliga frågor mellan de två länderna har varit några av de faktorer som påverkat relationerna.
Efter de ömsesidiga utvisningarna kommer utvecklingen av relationerna mellan de två länderna i högre grad att påverkas av hur respektive regering agerar och av den svenska regeringens framtida utrikespolitik. Medan Sverige har motiverat sitt beslut med säkerhetsmässiga och diplomatiska hänsyn, beskriver Teheran åtgärden som politiskt motiverad och obefogad.
Det är i nuläget oklart om den diplomatiska konfrontationen kommer att leda till ytterligare utvisningar, en sänkning av nivån på de diplomatiska förbindelserna eller andra motåtgärder.
De senaste två dygnens utveckling visar dock att relationerna mellan Teheran och Stockholm åter har gått in i en ny och mer spänd fas.
